Tequilas blogg

Tequilas blogg

Nästan

VardagPosted by Tequila 2009-08-12 13:29
Jag får nästan göra vad jag vill nu sen jag var och träffade elaka tanten.
Det enda som de fortfarande är benhårda med är att ha mig i koppel när vi går ut, men snart mjuknar de nog på den biten med.

Fast lite jobbigt måste jag nog säga att det är att vara sjuk. Speciellt det här när det ska vara mat stup i kvarten. Jag har ju redan talat om att jag inte vill ha på de vanliga mattiderna, tror ni verkligen i er vildaste fantasi att jag vill äta fler gånger varje dag då?
Nej, precis! Det vill jag inte!

Men tänk så mycket fascinerande saker jag har lov att göra som inte Cheyenne får. Jag får vara med i köket när det lagas mat och äts om jag vill. Jag får gå fram till bordet när det äts, ja jag blir inte ens tillsagd om jag hoppar upp på mamman eller pappan när de äter.
Enda tjatiga är att de ska trycka i mig mat varje gång jag gör det. Men ifrån sin egen mat, på tallriken! Övergenerösa har de definitivt blivit.
Hur många hundar som läser den här bloggen har den förmånen förutom mig, jag vill gärna veta?

Men även om det har sina fördelar att vara sjuk, så är det faktiskt ganska jobbigt också. Jag börjar få ont i både magen och halsen av det där konstiga gojset som prompt ska upp ur magsäcken hela tiden. I början så kändes det ju lite häftigt, men nu är det bara jobbigt.
Och så känner jag mig ganska trött hela tiden. Mamman vaknar alltid före mig numer, och det har aldrig hänt innan jag blev dålig.

Mallhoppan Cheyenne har lekt sjuksyster åt mig sen jag kom hem, men jag tror att hon börjar lessna rätt bra eftersom jag får göra så mycket, men inte hon.
Så hon skiter nog snart i mig. Skönt!

Ja, iallafall dårå...ska nog sova en stund nu. Det kostar att ligga på topp som man säger.


Hyvästi ja suukko!